Det är domsöndag imorgon. Vi påminns om döden och om evigheten och att Gud har sista ordet om världen och våra egna liv. Det handlar om hur kris och död kan vändas till liv. Vi är inte utlämnade åt våra egna domar eller fördomar UTAN Gud kommer ha sista ordet. Att Gud ska döma oss alla är vårt stora hopp!

Magnus Malm skrev just i veckan i Dagen om ett samhälle som avskrivit synden och nåden och därför dömer allt och alla obarmhärtigt:
Vem hade trott att en kultur utan synd skulle bli så obarmhärtig?”

Och så förklarar han vidare:
Att Bibeln talar om människan som syndare är inte ett omyndigförklarande. Det är paradoxalt nog tvärtom: hon myndigförklaras att ta fullt ansvar för sitt handlande.

Först när hon tar detta ansvar kan hon ta emot den nåd som inte innebär att hennes handlande bagatelliseras – utan att Guds godhet är så mycket större.”

När du och jag står inför Guds dom så döms vi i vår synd och våra överträdelser. Men vi döms av Barmhärtighetens Gud som visat oss oändlig nåd i Jesus Kristus.

Petrus och lärjungarna går i veckans Markustexter (14:22-15:15) verkligen ”all in” (eng. helt och fullt) i sveket. De kliver rakt ut i sin egen mörka natt där dom alla flyr från Jesus och ingen blir kvar vid hans sida. Jesus själv får gå gnom mörkret och döden övergiven av alla för att döma mörker, synd, död och djävul genom sin korsdöd. En död som blev början på något nytt. Som räddar oss ut ur dödens skugga och in i hans ljus där vi får en ny identitet och nya utgångspunkter för våra liv.

Läs Markus den kommande veckan och försök leva dig in i texterna och var du själv finns och vad det betyder att Jesus gick den väg han gjorde för just din och min skull.

Väl mött till Gudstjänst!