Psalm 56
1 För körledaren. Ett kväde av David när filisteerna hade gripit honom i Gat.
2 Förbarma dig, Gud, jag är förföljd,
ständigt utsatt för angrepp.
3 Fienderna förföljer mig ständigt,
många angriper mig och ser ner på mig.
4 När jag är rädd förtröstar jag på dig.
5 På Gud – jag prisar hans ord –
på Gud förtröstar jag och är inte rädd.
Vad kan dödliga göra mig då?
6 Ständigt sårar de mig med sina ord,
de har ont i sinnet mot mig.
7 De gaddar sig samman och ligger på lur,
de vaktar på mina steg,
de står efter mitt liv.
8 Löna dem för deras ondska,
Gud, slå ner folken i din vrede!
9 Du har mätt upp min oro.
Samla mina tårar i din lägel,
de är ju uppskrivna i din bok.
10 Mina fiender skall vika
när jag ropar till dig.
Det vet jag: Gud är med mig.
11 På Gud – jag prisar hans ord –
på Herren – jag prisar hans ord –
12 på Gud förtröstar jag och är inte rädd.
Vad kan människor göra mig då?
13 Jag har gett mina löften till dig, o Gud,
jag skall infria dem med tackoffer,
14 ty du har räddat mig från döden,
räddat mig från att falla.
Så kan jag vandra inför Gud
i livets ljus.