Vad har vi för bild av Messias?
Bilden av Messias på Nya Testamentets tid präglades av kungavärdighet, härlighet och ära. I Cesarea Filippi får lärjungarna frågan om Jesus identitet och Petrus bekänner lärjungagruppens tro på Jesus som Messias. Men när Jesus förklarar att Människosonen måste lida och dö börjar Petrus tillrättavisa honom. Petrus blir då i sin tur skarpt tillrättavisad av Jesus med orden: Håll dig på din plats Satan. Dina tankar är inte Guds utan människors.
Jag tycker mig se hur de efterföljande händelserna i kapitel 9 korrigerar bilden av Messias härlighet och efterföljelsens verklighet.
Det är inte den som vinner hela världen utan istället den som mister sitt liv som är den riktige vinnaren. (8:34-9:1)
Det är inte den som bosätter sig på härlighetens berg utan den som motar stumhetens demoner i dalen som är den sanne efterföljaren. (9:2-29)
Det är inte den som tycker sig vara störts som är först utan den som är sist och allas tjänare (9.30-37)
Det är inte den som gör under i namnet Jesus på andra sätt än man ”borde” som är problemet.
Däremot behöver den som förleds verkligen helas (intressant nog genom stympning) för att komma in i Guds rike. (9:38-50).
Brottas vi inte alla med motstridiga bilder av vem Messias är och vilka vi är?
Den som vill följa Jesus måste vara villig att kliva ner från sin egen tribun så att Messias får regera på hjärtats tron.
Vi stannar gärna likt Petrus på härlighetens berg men upptäcker snart att vi saknar kraften i den mörkaste dal.
Vad händer med vår bön när Jesus verkligen blir Messias – den av Gud smorde konungen – också i våra liv?
Är det inte då mörkret måste fly? (Den sorten kan bara drivas ut med bön! V.29)